Skottpeng

Jag vill införa skottpeng på individer som stör min nattsömn. Tack vare en katt, en hund, en mamma och en okänd har jag sovit alldeles för lite inatt/idag på morgonen. Tack tack tack.

Det började redan vid klockan fyra då grannens katt [som luffar hos mamma och pappa och har så gjort i flera år] dunsar ner på fönsterblecket utanför sovrumsfönstret. Klockan fyyyyyra. Jag öppnade fönstret och släppte in henne såklart men det skulle jag fan inte gjort, för vad börjar katten göra? Jo ill-gapa, gallskrika, mjaua som en besatt! Väckte såklart hela huset, men när jag visat henne matskålen som självklart stod där den alltid stått blev kattfan tyst och började äta. Tills hon inte var hungrig mer och hon började gapa igen. Naturligtvis precis när jag gått och lagt mig. Dock var någon annan uppe och svor och slängde ut det sinnesjuka djuret. Pust. Soooova...

En halvtimme senare, alltså halv fem, kommer nästa idiotiska djur på att "bara för att det är morgon och mattes väckarklocka ringt så måste jag börjar gnissla, stampa runt och skälla lite för att försäkra mig om att ingen sover längre än nödvändigt" - typ. Ååååååååååååh! Alltså vaknade jag självklart igen.

Nästa sovmarodör var min mamma. Kvart i sex vaknar jag igen, av att någon tittar på mig genom fönstret! Alltså mamma som var ute och skottade bort snö-helvetet och passade på att se om jag hade vaknat av hennes förfärliga oljud där utanför. Och det hade jag inte gjort, däremot vaknar jag när någon stirrar på mig genom fönstret. Tack mamma.
Svårt att somna om efter den här väckningen, men jag lyckades, och sov så skööönt.
Här kunde historien tagit slut. Här efter kunde jag fått vila och sova, men ICKE! Halv åtta börjar hunden skälla igen. Som en vettvilling. Varför, varför, varför?! Jag blev galen och slängde ut honom från sovrummet. Visade sig att det var dag-husse som kom för att hämta honom men jag var så sur så jag orkade inte ens gå upp för att hälsa. Lugnt i huset... Underbart... Trodde jag.

Något jävla rikspucko ringer klockan halv nio två signaler! Preciiiis när jag hunnit fram till luren läggs det på. Fy fan. Jag gav upp. Det är helt enkelt inte meningen att jag ska få sova längre än småslattar mellan halv fyra och halv nio.